Vackre, duktiga och snälle Rivall har lämnat Lindberga. Han finns nu i Ramsele i deras ridskoleverksamhet. Om allt fungerar bra där och de trivs med varandra så ska Rivall stanna där. Han kommer då att jobba både med de som vill rida och de som vill köra. Rivall är en duktig körhäst och det är ju jätteroligt om han får hålla på med det. Vi hoppas på det bästa för Rivall!

Nu har första lägerveckan varit på Lindberga. Mycket trevligt med alla jättegulliga ungdomar som alla älskar hästar!!!

UNDER TORSDAGEN OCH FREDAGEN V.13 HAR KAROLINA BERGMAN FRÅN SUNDSVALL VARIT PRAKTIKANT PÅ LINDBERGA. HÄR MOTIONERAR HON MARION.

SLÖJDANDE I SOLEN PÅ BÄSTA STÄLLET TILLSAMMANS MED UNGDOMAR OCH DJUR...KAN DET BLI MYCKET BÄTTRE?

ALVA HAR HITTAT DET BÄSTA VILOLÄGET - LIGGANDE PÅ SIN HÄST!

ANKORNA OCH HÖNSEN TYCKER ATT DET ÄR JÄTTEMYSIGT NÄR KYLAN GER MED SIG OCH DE KAN FÅ HA ÖPPEN DÖRR OCH KOMMA UT.

Nu har det varit återträff för ridlägervecka 31. Det var en eftermiddag, kväll, natt och morgon med ridning, mat, hästpyssel - hästarna fäller hår nu och det blev drivor av hår som de blev av med - film, gossningar med kattungar och kaniner.
Det var jätteroligt att få vara tillsammans med så mysiga och duktiga hästtjejer.

Annalena

En ny privathäst har flyttat in på gården. Han heter Scott och han är riktigt stor. Han är en korsning mellan ardenner och halvblod. En mycket trevflig häst och härlig att rida säger hans matte Caroline Gradin och hennes medryttare Lina.

MOA STERN OCH HENNES TVÅ KOMPISAR, SOFIE CARDEGREN OCH LINN BERGQVIST HÄLSADE PÅ PÅ LINDBERGA. DET BLEV TACO-MIDDAG, ÖVERNATTNING OCH LITE RIDNING. VI SATT OCH SPÅNADE PÅ LÖRDAGKVÄLLEN PÅ VAD SOM SKULLE VARA ROLIGT ATT GÖRA (FÖR DE I ÖVRE TONÅREN OCH UPPÅT) PÅ LINDBERGA FÖRUTOMN ATT RIDA FÖRSTÅS. VI KOM PÅ MÅNGA ROLIGA AKTIVITETER SOM VI NU SKA FÖRSÖKA SPRIDA UT UNDER ÅRET.

ELIN, MAJA, ALICE, MADDE, GABBI, LI OCH HANNA

FOTOGRAFERING AV MADDES "FAVVOHÄST" KARLSSON

Nu säger vi hej då till Minimi som har varit hos oss på gården ett tag. Det är verkligen en jättegullig och personlig häst. Vi tackar Sofie Fröberg, ägaren för lånet och hoppas att vi ser dem på gården den 17 maj då det är körtävling. Heja, heja!

På lördagen startade lektionsridningarna upp. Det är två grupper, en kl 11 och den andra kl 12 var annan lördag. Roligt att grupperna har kommit igång. Det finns platser över om några fler är intresserade.

På eftermiddagen var det uteritt. Maria red ut med tre glada ryttare i vackert soligt väder. De flesta red barbacka och fick därmed värme i baken. Skönt när det är kallt.

På söndagen var det familjedag. Några barnfamiljer kom. De red och grillade korv o hamburgare ute i solen. Mysigt!

Jullovslägret blev av.  Måndag och tisdag med övernattning. Vi körde lägret trots att det bara var tre deltagare anmälda, Madelene, Elin och Olivia. Tre kämpar som red två pass båda dagarna trots att det var 20 grader kallt. Vi, (Elin och Madelene och jag, Annalena)  red barbacka i lugnt tempo i skog o mark. Elin red Rocky, Madelene red Hanna och jag red Raisa. Härligt trots kylan. Man blir ju i alla fall varm om baken när man rider barbacka. Olivia red Basse och Senatorn i olika pass på ridbanan. Hon skulle ta det väldigt lugnt p.g.a. en skada i benet. Det gick jättebra! Camilla sällskapade med henne och tömkörde Rivall. Tjejerna testade också att tömköra shettisar. Bra träning inför att senare köra med vagn eller släde.
Annalena den 6 januari.

Nu är vi igång med genomgången av hästarnas tänder. Det är inte bara vi mäniskor som behöver ses över i munnen. I november var Lina, Linette och Lilla My iväg till ATG-Kliniken i Bergsåker och fick sina tänder skötta. Det var enklare raspning på Lina och Linette men lite mer problem med Lilla My. Hon hade "hakar" som behövde filas ner och för att inte besvära henne för mycket på en gång så och behövde hon komma tillbaka om en månad för att bli färdig-fixad.

Så igår den 16 december var Lilla My iväg till kliniken igen och blev fin i munnen. Ninni följde också med för att visa sin bakhasled som var svullen. Det var förhoppningsvis ingen större fara med den. Röntgen visade inga frakturer. Hon ska stå och vila i fjorton dagar så blir hon nog bra igen. Hon fick också sina tänder raspade. Vår Maria hjälpte veterinären Hans som raspade Ninnis tänder. Ninni hade fått lite lugnande så hon tyckte att allt var helt OK. Veterinären var också lugn med hästen och hade tid att berätta för oss vad han gjorde så det var ett jätteplus. Trevligt bemötande av både folk och fä.

Nu har vi haft en dag för våra ponnyridningsledare igen. Lördagen den 7 november. Det var väldigt trevligt. Sex duktiga ungdomar deltog. Det var ledarskapsträning, lunch och uteritt. Det regnade för fullt både både österut och väst men inte på oss. Vi hade tur hela dagen. Alla satt kvar på sina hästar under uteritten trots att över hälften red barbacka och vi red i både trav och galopp. Men det är duktiga tjejer som har ridit länge. Skönt för hästarna med uteritter. Att få röra sig i skog och mark.

Nu har vi haft en riktigt trevlig vecka med härliga människor och hästar. Förra lördagen och söndagen hjälpte Rosa Woxlin och jag 10 intresserade människor att bekanta sig med Pat Parellis utbildningsprograms grunder: De sju lekarna. Några hade med sig egna hästar och några lånade häst på gården. Det blev två intensiva dagar med teori och praktik.
Måndag till torsdag var det "Öppet hus" för de som sedan tidigare tränat och/eller varit intresserade av Parelliträning. Några kom för att titta på de som tränade och några kom med häst för att träna. Några sov över och en del kom över dagen.
Det var som sagt väldigt trevligt. Vi tränade våra hästar, tittade på när andra tränade, åt gott, vilade, samtalade m.m

Hej kära Vänner!
Det har hänt något riktigt tråkigt! Det är så att vi har sorg här på gården. Gaia dog i söndags. Hon fick tarmvred (troligast, sa veterinären) och blev jättedålig. Veterinären fick lov att avliva henne vid stallet. Jag var med Gaia hela tiden och det kändes som om hon uppskattade det.
Gaia begravdes en bit från gården dagen efter. Vi hade tur att få snabb kontakt med länsstyrelse och miljökontor som gav tillåtelse till att begrava (gräva ner) henne, och att det fanns en grävmaskin i byn som kunde gräva gropen den dagen.
Gaia var född på gården och har varit med på alla aktiviteter. Hon har varit med på ridlekis, ponnyridning, dressyr- och hopptävlingar, körtävlingar och alla ridläger. Hon har alltid haft gott humör och gjort sitt allra bästa. Det känns mycket overkligt att hon är borta och saknaden är stor.  Men vi får tänka oss att hon nu finns i den perfekta hästvärlden med allt av det bästa för hästar.
Tack Gaia för alla år vi har fått ha tillsammans med dig. Du, en av de allra bästa hästar!

Här kommer två bilder på våra nya hästar Lego och Fröjda. Bilderna är tagna i Hassela i juni då vi var där och Maria provred de båda hästarna. Nu finns de på Lindberga och vi har börjat bekanta oss med varandra. Det är bra om hästarna får bekanta sig med gården och alla dess innevånare för att känna sig hemma innan man startar upp med träning/igångsättning. Nu har vi tränat lite horsemanship - börjat gå igenom "De sju lekarna" - och ridit lite. Hästarna verkar trivas med oss och vi med dem.

Ann-Sofie Winkler, granne till Lindberga, min goda vän och vår hovverkmästare och jag har funderat mycket på hur vi ska kunna få till bra foderhäckar till våra hästar. (Hon har också ett ansenligt gäng hästar). Det är ju så att hästen är skapad till att småäta hela tiden. Den är ett betesdjur. Konsten för en vanlig hästhållare är att få till ett så naturligt "ätande" för hästen som möjligt. Att äta lite men så ofta som möjligt.
Helt fri tillgång blir ofta FÖR mycket mat och vid utfodring för hand gäller det ju att man har möjlighet att ge hästen tillräckligt ofta.
Vi har sett lite olika typer av foderautomater där man kan lägga in mycket hö så att hästarna har fri tillgång och då sitter det nät, ribbor eller liknande som hindrar hästarna att vräka i sig. De kan i stället ta tag i några strån åt gången.

På Lindberga har vi nu gjort en typ av foderkrubba där vanligt grovt stängselnät är mellan höet och hästarna och det gör att de drar ut strå för strå. Det har fungerat bra och det är shetlandsponnierna som har den i sin hage. Och de skall ju verkligen inte vräka i sig mat. Då mår de inte bra.

Så här der det ut från "hö-sidan". Vi har en stor höbal under tak (f.d. hönsgården) och på sidorna har vi gjort hökrubborna med nät. Hästarna är duktiga på att dra ut hö, man får fylla på ordentligt och liksom vända det hö som ligger kvar innan man lägger dit nytt så att höstråändarna sticker ut genom nätet och det blir lätt att få tag på.
Roligt! Hoppas att det fortsätter att fungera!
Annalena 27/4 09

Vårsolen gör det härligt för djuren. Särskilt skönt att få ligga ner och vila på skön halm och hö också.

Familjen Sundström/Stern var på besök på Lindberga en dag under påskhelgen.
Det blev lite mat, lite ridning, lite mys m.m.

I går åkte Carina (som jobbar på Lindberga) och jag till Nordviksskolan med vår lilla söta nordsvenska Sol. Hon skall vara där fram till sommarlovet tillsammans med Ida Larsson som går hästlinjen där. Sol fann sig genast tillrättaoch gick omkring och såg mallig ut i en egen stor hage. Två blivande hästkompisar i hagen bredvid hade kunnat ge hur mycket som helst för att komma in i hagen till den nya hästtjejen såg det ut som.
En bit ifrån Sols hage fanns det stora suggor (grismammor) som bökade omkring med sina fantastiskt söta smågrisar. Suggorna hade något som såg ut som små kåtor där de bodde med sina små kultingar. Jätteläckert! Så ska grisar ha det!
Tänk att få ta med en sån liten babygris hem. Undra vad Gismo skulle säga då.
I en annan hage ver det får med lamm. Hur gulligt som helst!
Jag hade glömt min kamera hemma men fotade med mobilen.
Annalena 21/4 -09

Här är Caroline Hulinder och hennes häst Scott (korsning ardenner och halvblod). Han är en av de fyra inhyrda privata hästar som finns på Lindberga.
Scott är 4 år, inkörd och nyss inriden. Stor OCH snäll!

Här är Sofie Gradin och hennes häst Fille. Han är ett fyraårigt halvblod och även han en av de fyra privathästarna på Lindberga. Lugn och cool kille.

Nu har jag lagt in lite bilder från putskvällen nedan. Jag tror förresten att det kanske är lämpligt med en putskväll i månaden. Eller vad tror ni?

Ja, nu har den här hemsidan fått ett nytt namn. Det blev så! I stället för www.123minsida.se/lindbergagarden får man nu skriva:
www.lindbergashastsida.se 
Hoppas att det inte ställer till med för mycket problem för Dig kära läsare.

www.lindbergagarden.se är den övergripande sidan för gården och den här, lindbergashastsida, handlar allra mest om hästarna och aktiviteterna runt dem.

Ha det så gott!
önskar Annalena den 5/3.

I lördags kom Zazu, en jättesöt D-ponny på besök. Hans matte Nina undrade om vi ville låna honom på Lindberga.

Det står en liten gris och äter där borta! Ska det verkligen vara så, undrar Zazu?

Nina red och visade upp sin häst. Han var lugn och trygg trots möten med gris och andra djur och att han inte varit på gården på länge. Maria, vår ridlärare red honom också och konstaterade att vi gärna vill ta hand om honom tills vidare.

Lindbergas hemsida med övergripande information om gården håller på att uppdateras. Där kommer det att stå mer om behandlingar och vuxenaktiviteter bl.a.
 Gå in och kika där också!
www.lindbergagarden.se

Ja, nu har putskvällen varit. Vi var sju tjejer (i våra bästa år) som putsade och putsade, och pratade och skrattade. Vi putsade träns, grimmor, tyglar och skor. Allt blev mjukt, blankt och vackert! Härligt!
Jag hade skrivit ut ett litet "putskompendium" utifrån anteckningar som jag hade gjort när jag och min studiegrupp från ridterapiutbildningen var hos den duktiga sadelmakaren på Wången i Jämtland. Det läste vi och fick ganska bra koll på hur grejerna ska skötas med tvål, olja och fett.
Grejer som man använder regelbundet men som inte blir så drabbade av svett och smuts bör få en ordentlig omgång var tredje månad. Det betyder att om tre månader träffas vi igen. Då är det sommar och vi kan vara ute och bre ut oss i trädgården. Då kanske vi blir ett ännu större gäng som träffas.
Tack för en trevlig (och lång) putskväll tjejer.
26/2 Annalena.

Nu blev det så i alla fall, en flytt på riktigt. Jag erbjöd vännen Emma Höglund, som är minst lika tokig i djur som jag, att få ta hand om Lakritz, vårt får, och hon tackade omedelbart JA. Men......hon måste tala med sin sambo, den redan hårt prövade Robert som liksom Emmas pappa tycker att det redan är alldeles för mycket djur på deras gård.
Förhandlingarna gick tydligen bra för idag lämnade Lakritz vår gård för att sälla sig till Emmas övriga djur: hästar, åsnor, gris, kaniner, marsvin, råttor m.m. Fränstas lilla Zoo! Där får hon det jättebra och sällskap, det som hon miste hos oss när Johanna dog. !Ha det så bra Lakritz, vi kommer och hälsar på snart
Tack Emma!
20/2 Annalena

Ja, Gismo, vår goa gris har flyttat! Men tack och lov inte ifrån gården utan han har flyttat ifrån sin koja i skogsstallet (där han bodde med geten Johanna och fåret Lakriz tidigare) in till en ny fin koja i häststallet. Jättemysigt tycket Gismo efter ett tag - han var lite skeptisk från början, men nu ligger han och snarkar så gott där inne.
Skogsstallet skall få användas av någon av hästarna i stället.
19/2 Annalena

Fåret Lakritz har också bytt bostad. Från hundgården till ett eget litet hus bredvid shettisarnas hage.
19/2 Annalena

Johanna, vår afrikanskan dvärgget dog idag. Hon var den bästa av getter. Vi har haft en hel del getter på gården, hennes mor Freja och far Oden, hennes "man"
Fredrik, hennes killingar och andra getter. Johanna var bäst. Hon blev 10 år (tror jag). Det är mycket tragiskat när djuren dör men vi får vara glada över den tid vi får vara tillsammans med dem.
14/2 Annalena.